Skandinavisk litteratur i Polens nationella kanon

Krzysztof Bak, Stockholms universitet / Uniwersytet Jagielloński i Kraków

CSS Conference 2019, published in July 2020


☙❧

Vilken plats intar den skandinaviska litteraturen i Polens litterära kanon? Frågan väcker en rad litteraturteoretiska problem. Men låt oss tills vidare lämna dem åt sidan och i stället utgå från två konkreta fall, som dels kan ge inblickar i Polens litteraturkanon och dess skandinaviska halt, dels kan hjälpa oss att precisera begreppen. Mitt val av konkreta studieobjekt låter sig motiveras av att de effektivt kompletterar varandras begränsningar. Det första ger en bra bild av kanons kvantitativa sida men säger relativt litet om de kvalitativa aspekterna. Det andra förvrider de kvantitativa förhållandena men ger ett någorlunda tillförlitligt svar på frågan vad den polska kanoniseringen av skandinavisk litteratur egentligen innebär. Med skandinavisk litteratur avses här – i enlighet med polskt språkbruk – litteraturen från samtliga fem nordiska länder.

I.

Det första studieobjektet har encyklopedisk karaktär. I en rad polska uppslagsverk, publicerade av det vetenskapliga förlaget Państwowe Wydawnictwo Naukowe [Det statliga vetenskapliga förlaget], som efter privatiseringen 1991 bytte namn till Wydawnictwo Naukowe PWN [Det vetenskapliga förlaget PWN], har artikeln ”Literatura” [Litteratur] kompletterats med en lista över litteraturens ”mest framstående och kända verk”.1 ”Literatura” [Litteratur], i Mała encyklopedia powszechna PWN [PWN:s lilla universalencyklopedi], Warszawa: Państwowe Wydawnictwo Naukowe, 1959, s. 502. Alla översättningar av polska citat i uppsatsen är mina egna. Jag har granskat fem encyklopedier och deras verklistor för att se i vilken utsträckning de beaktar den skandinaviska litteraturen. Listorna är publicerade 1959, 1962, 1970, 1974 och 1995. De innehåller totalt mellan 117 och 563 poster.2 Listornas huvudrubriker och bibliografiska uppgifter: ”Najwybitniejsze i najbardziej znane dzieła literatury obcej” [Den främmande litteraturens mest framstående och kända verk], i Mała encyklopedia, 1959, s. 500–502; ”Najbardziej znane dzieła obcej literatury pięknej” [Den främmande skönlitteraturens mest kända verk], i Encyklopedia popularna PWN [PWN:s populärencyklopedi], Warszawa: Państwowe Wydawnictwo Naukowe, 1962, s. 563–565; ”Najbardziej znane dzieła literatury światowej” [Världslitteraturens mest kända verk], i Mała encyklopedia powszechna PWN [PWN:s lilla universalencyklopedi], Warszawa: Państwowe Wydawnictwo Naukowe, 1970, s. 578 f.; ”Najbardziej znane dzieła literatury światowej” [Världslitteraturens mest kända verk], i Encyklopedia powszechna PWN [PWN:s universalencyklopedi], band 2, Warszawa: Państwowe Wydawnictwo Naukowe, 1974, s. 737–739; ”Najbardziej znane dzieła literatury światowej” [Världslitteraturens mest kända verk], i Nowa encyklopedia powszechna PWN [PWN:s nya universalencyklopedi], band 3, Warszawa: Wydawnictwo Naukowe PWN, 1995, s. 765–768.

Innan de konkreta siffrorna över den skandinaviska representationen i listorna läggs fram krävs några förklarande kommentarer om listornas struktur. Dels har listornas konstruktionsprinciper en direkt betydelse för den skandinaviska litteraturens andel. Dels ger principerna vissa allmänna insikter om den skandinaviska litteraturens receptionsvillkor i Polen.